Read Aloud the Text Content

This audio was created by Woord's Text to Speech service by content creators from all around the world.

Text Content or SSML code:

Meningen och jakten på myten <break strength="x-strong"/> På sin ålders höst, 1991, skrev den amerikanske existentialistiske psykoanalytikern Rollo May <break strength="weak"/>boken <lang xml:lang="en-US">The Cry for the Myth</lang>. I den konstaterar han att roten till ”det onda”, all den oro och ångest som det amerikanska folket i det sena 1900-talet uppvisar, handlar om förlusten av myter, berättelser som kan ge vägledning, riktning och stadga i en tid som snurrar allt fortare.<break strength="strong"/> ”Myt [... ] är en evig sanning i motsats till en empirisk sanning. Det senare kan förändras med varje ny morgontidning, när vi läser om de senaste upptäckterna i våra laboratorier. Men myten överskrider tiden”. Som May konstaterade.<break strength="strong"/> Sedan vi på Kairos Future släppte de senaste resultaten från vår långtidsmätning av svenska folkets attityder och värderingar, har diskussionens vågor gått höga. Rikets kultur- och ledarsidor har resonerat runt varför 24 procent av svenskarna ser livet som meningslöst, mot 6 procent för 20 år sedan. Och varför just unga män är de som i störst utsträckning ser livet som meningslöst.<break strength="strong"/> Ett av svaren kanske står att finna i Rollo Mays konstaterande – vi behöver myter, berättelser som håller samman våra liv och som väver samman våra egna liv med andras, och att dessa saknas idag. Men det finns kanske fler orsaker. Vi återkommer till det.<break strength="x-strong"/> Men låt oss börja med den självklara frågan: är det inte bara så att fler helt enkelt blivit existentialister och därmed betraktar livet som meningslöst, men mer som en filosofisk hållning? Svaret på den frågan är sannolikt nej. Det finns inget i vår data som tyder på det. I stället pekar datan på att de som betraktar livet som meningslöst också ofta ser det som innehållslöst (vilket också ökat kraftigt sedan 2003). Därtill känner de sig ensamma i långt högre utsträckning än andra. Mening, innehåll och samhörighet verkar alltså hänga samman.<break strength="strong"/> Därmed är det en betydligt bredare fråga som inte bara handlar om individen själv, utan även inbegriper hennes relationer till andra.<break strength="strong"/> Efter att själv ha reflekterat kring frågorna om meningslöshetens uppgång, ser jag tre grundläggande förändringar som orsak till var vi står idag. De handlar om människans natur som mönstersökande, social och biologisk varelse, och om hur vår samtid verkar ta oss allt längre bort från dessa grundläggande mänskliga behov.<break strength="weak"/>