Read Aloud the Text Content

This audio was created by Woord's Text to Speech service by content creators from all around the world.

Text Content or SSML code:

Även om behov skulle uppkomma av skyndsam hantering av förslagen i samarbetsprojektet ska beredningskraven upprätthållas. 2. Ägarskap o ch arbetsformer Samarbetsprojekten arbetar på uppdrag av partiledarna. Projektet leds av en arbetsgrupp som återrapporterar till partiledarna på regelbunden basis. Ansvarig för respektive samarbetsprojekt är statsråd och statssekreterare för respektive sakområde som projektet i huvudsak avser. I samarbetsprojektet Hälso- och sjukvård är Socialdepartementet huvudansvarigt. Projekten handläggs av tjänstemän på Regeringskansliet. Ansvarig för det praktiska genomförandet i arbetsgruppen är en statssekreterare i Socialdepartementet. I samarbetsprojektet deltar vanligtvis andra berörda statssekreterare, en politisk tjänsteman från vartdera samarbetsparti samt politiska företrädare och tjänstemän från berörda departement. Projektgruppen ses i samarbetsprojekten med hög regelbundenhet för informationsutbyte, förhandlingar och inriktning till beslut. Projektet bör ha utbyte på veckobasis. I normalfallet startar projekten upp i slutet av året, efter partiledarnas beslut. Efter årsskiftet pågår projektarbetet i hög takt fram till budgetarbetet tar vid. Om frågor inte löses i projektet, hissas frågan till samordningskanslierna för beredning. 2.1. Kommunikation Alla partier som ingår i samarbetet ska ha synlighet och kunna vara avsändare vid beslut om reformer. I samarbetsprojekten finns endast en samordnad planering för extern kommunikation. Beredningen av kommunikation sker i samarbetsprojekten i former som överenskoms mellan samarbetspartierna. 3. Reformer som ska genomföras i projektet En utredning tillsätts med uppdrag att analysera och belysa för och nackdelar samt lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap Utredningen ska även beakta för- och nackdelar med regionala organisationer geografiskt baserade på exempelvis dagens sex sjukvårdsregioner. Utredningen ska genomföras i nära samverkan med företrädare för patienter, professionerna, regioner, privata vårdgivare och akademin i syfte att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges bättre förutsättningar än idag att erbjuda en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen. Utredningen ska lägga genomförbara förslag. Ökad styrning och uppföljning av statlig a medel Nationella principer för ersättning och avgifter införs. Dessa ska bygga på behovsprincipen och att en medicinsk bedömning görs så att patienten kommer till rätt del av vården. Staten tar ett helhetsansvar över styrning och uppföljning av statliga medel till sjukvården. Utgångspunkten ska vara att statliga medel som huvudregel är prestationsbaserade med tydlig uppföljning. 7 Nationell plan och styrning av kompetensförsörjningen Behovsläget nu och framgent av medicinskt utbildad vårdpersonal kartläggs nationellt. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. Det nationella åtagandet stärks för kompetensförsörjningen för att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet. I kartläggningen ska ansvarsfördelningen för personalfrågor mellan vårdhuvudman och staten även redogöras för. S tärkt uppföljning av vårdens effektivitet och kvalitetsredovisning IVO eller Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bör ges befogenhet att även granska regioners och kommuners verksamhet avseende medicinska resultat. Redovisning av vårdens kvalitet på utförarnivå ska stärkas, till stöd bland annat för att underlätta medborgarnas val. En nationell webbsida bör etableras för sådan redovisning. Inrätta en nationell vårdförmedling i statlig reg i för a tt kapa köer inom hälsooch sjukvården Ledig kapacitet redovisas och möjliggör för patienter, som fått en medicinsk bedömning och väntar på vård, att välja att få behandlingen eller operationen utförd på annat håll i landet om man så vill. Ett system med statliga medel för detta ändamål tas fram med tydlig styrning och uppföljning så att de ekonomiska incitamenten för kortare köer stärks. Nationell lång siktig plan för a tt eliminera bristen på vårdp latser ska tas fram Utred och ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Detta innebär att fler vårdplatser ska tas fram där så behövs. Regionerna ska få en prestationsbaserad ersättning när de klarar målet om att ta bort överbeläggningar och minska antalet undvikbara vårdskador. Åtgärden kommer att leda till att fler vårdplatser tillkommer där de gör störst nytta. Planen ska syfta till att stärka all sjukhusvård. Ökad samverkan i fler reg ionala centra, likt dagens sex reg ionala cancercenter För att öka vårdkvaliteten, förbättra vårdresultaten samt använda hälso- och sjukvårdens resurser mer effektivt ska samverkan inom större regioner, likt dagens sex regionala cancercenter, införas. Det kan till exempel gälla upphandling, effektivare sjukhusstruktur – och organisation innefattande fler regionala centra för större diagnoser/diagnosgrupper, samverkan för att korta köer med mera. Reformera den dig itala infrastrukturen i vården Genomför en enhetlig och gemensam digital infrastruktur för den svenska sjukvården som ersätter och kompletterar de 21 regionernas befintliga infrastruktur. Likt infrastrukturen för den avreglerade apoteksmarknaden ska sjukvården använda en enhetlig digital infrastruktur. Hälsodata blir tillgänglig i hela vårdkedjan för all vård, både kommunal vård, regional sjukvård och tandvård, oavsett vårdhuvudman. Den digitala infrastrukturen ska skapa förutsättningar för en innovativ och marknadsdriven utveckling där patientsäkerheten är i fokus. Samspel behöver ske med såväl offentliga som privata aktörer. Frågan om detta kräver författningsändring ska prövas. 8 Nationell förlossning splan Planen ska syfta till att stärka förlossningsvården öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Så många födande kvinnor som möjligt ska ha tillgång till ett barnmorsketeam före, under och efter förlossningen. Utbyg gd primärvård Under den närmaste tioårsperioden ska en omfattande utbyggnad av primärvård ske så att en större andel av hälso- och sjukvården utgörs av primärvård. Det uppnås genom fler allmänspecialister, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och att primärvården har ett lokalområdesuppdrag som också innefattar hälsofrämjande arbete. Rätt till en fast läkarkontakt Rätt till en fast läkarkontakt ska följas upp och hänsyn ska tas till demografiska skillnader. Frågan om att även ha fast läkarkontakt inom specialistvård där vårdförloppet är utdraget som inom t.ex. psykiatri ska prövas. Cancervården och barncancervården ska ytterlig are utvecklas och förbättras Särskilda satsningar på cancer- och barncancervården inklusive eftervård och rehabilitering. Tandvårdsreform En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå ska de ekonomiska särregler som finns för tandvård för asylsökande och vissa personer utan uppehållstillstånd ses över med syfte att tas bort. Jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa • Möjligheter till hemabort genomförs i enlighet med tidigare beslut. • Ökade medel för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. • Stärkt vård för sexuellt våldsutsatta, såväl barn som vuxna. • Satsning på vård för migrän, endometrios och klimakteriebesvär. • Utbildningssatsningar, myndighetsuppdrag och ev. budgetsatsningar för jämställd vård. Anhörig satsning Anhöriga till långvarigt sjuka ska ha stöd av en kontaktperson. Nationell anhöriglinje som stöttar dygnet runt ska finnas. Särskilt stöd ska ges till anhöriga som är barn. Personal som arbetar med barn ska ha särskild utbildning i detta.